The ladybug

This is a time of good fortune and abundance, so be willing to receive all good things in your life.

Jag följer newearth.mama på Instagram och hon har någon form av kort hon ibland lägger upp så att man får välja det som man dras till mest. Jag fick Nyckelpigan den här gången, och kände ändå att den kanske finns med mig just nu. Jag känner mig jordnära, lugn och nästan som att jag väntar på någonting som snart ska komma. Fast jag vet inte än.

Jag känner mig tacksam. För vädret, staden jag bor i, mina kompisar och människorna runt mig. För att jag äter god mat, manifesterar att pengar alltid löser sig, och jobb likaså. Det bästa är ju att det har löst sig nu, och blir förhoppningsvis så bra som jag vill att det ska vara. Tacksam för mina känslor, även fast jag blir trött av dom. Det är som att jag hör musik extra bra, extra mycket och beaten blir liksom inte bara bra ljud i mina öron. Utan de omvandlas till euforikänslor som sköljer över alla mina celler.

Vad jag vill manifestera i mitt jobb är att allt känns bättre för varje gång jag kommer dit och går därifrån. Att ingen blir vuxen-arg på mig bara för att jag vill jobba rimligt mycket och istället satsa på att vara kvar ett tag. Jag känner mig redo för att ha ett jobb jag tycker om och stanna kvar ett tag. Med tillfälliga avbrott för att flyga iväg till en tropisk ö några veckor, eller kanske en vecka i Berlin/Bryssel/Nederländerna såklart. Jag önskar mig ett jobb som förstår vem jag är, en som tycker att jobba, fast inte hela tiden.

När skolan är slut ska jag hitta dansklasser att hänga på, kanske med Frida, men också gå ut och dansa mer. Jag behöver nog lära mig använda mina känslor till min egen fördel och våga göra grejer jag tycker om egentligen. Dansa, träna, sjunga och röra mig. Dyka huvudet före ner i musik och flyta runt på alla ljud. Vara kär. Ha pirr i mage över att gå upp ur sängen varje dag. Blogga, baka och äta mat.

Men det enda som spela roll är att tycka om.
All is well. Love is all.