Author: Vega

Du.

Kök, känslor, dusch, dörr, dator, fönster, lampor, hjärta, hjärna, kaffebryggare, familj, kattunge.

oss utan dig.

Det har kommit en! Det kanske kommer flera? Ingen vet MEN DEN ÄR SÅ SÖT. Och rödhårig, så nu är vi två.

Från vinterlandet startar jag min blogga varje dag-utmaning. Det är inte det att jag inte har saker att skicka ut i universum, tro mig. Men eftersom jag är krönt prokrastrineringsdrottning händer det ibland inte ändå.

Jag har åkt till Kiruna igen, för Pamojafestivalen den här gången. Nästan bara iallafall.
Flygresan var knäppt fin, som att sväva över något utomjordiskt. Kolla här ↓

Men Vega, vad gjorde du på Pamoja?

Gick på en spännande och hemsk föreläsning om mänskliga rättigheter, Burma, människor som inte finns och så vidare.

Lagade vegansk potatis och purjolökssoppa, med assistans av två mästerliga potatisskalare.

Dansade 5 timmar i sträck. Ska alltid dansa bort lördagar, även utan sällskap.

Körde bil.. OCH HÄMTADE UPP MIN UNDERBARASTE KLARA. Den sjukaste överraskningen på länge. ♡

Vad gjorde du annars?

Vandrade på tak, svävade bland moln i en stad som aldrig slocknar. Knallade hem på grusade gator rispande mot lite för leriga skor.
Försökte att inte smeta ut min PMS för mycket över universum, kramades hårt och pillades i håret. Vill tro att jag gjorde ett bra jobb, för det är varmt i min mage nu iallafall.

Jag hör fågelkvittret, andetagen och vinden som fläktar genom fönstret på glänt. Ljudet av din röst gömmer sig bakom min örsnibb, redo att leta sig in varje gång en tanke flyger förbi.
Jag tänker på att du pratar fint.
Att du är fin att ta på.
Och hur det kändes att leta in fingrarna i ditt hår och stryka handen längst din nacke.
Dra håret bakom ditt öra och leta med varma fingertoppar i din svank.

Här kommer tredje kortvloggen! Den här dagen kändes det som att jag fjällvandrade till Alby och tillbaka. Snöstormen attackerade Stockholm och jag tog på mig vinterjacka och öronmuffar igen.
Men den dagen var kul, jag gillar rep, fick en irriterande kommentar jag har lite svårt att släppa. Men handlade också från grönsaksstånden på torget för första gången i år och det är ♡♡♡.

På kvällen låg jag med ögonen slutna och pratade i telefon med Berlin. Jag saknar dig Idun!

Veckan som följer beger jag mig till kallare breddgrader, och ska försöka att skona diverse medresenärer från mina hormoners vrede.
Försöker tänka positivt.

Positiva tankar:
Fick lön idag.
Har ett roligt jobb med så bra kollegor.
Är frisk och tycker om min frisyr.
Har skaffat mig en cykel! Med finaste ringklockan.
Det var nästan varmt idag när jag gick ut i tunna kläder och solglasögon.
Får åka till några jag tycker om och vara där i massa dagar. Lyllo!!

♡

Glömde Vera att Jan var ett namn.

Nattlig oro.
Film dödar bloggidéer.
Och tid.

Vem har min tid? Det känns som att jag har så mycket men ändå inte hinner göra någonting.

Och hur planerar man sitt liv? Jag fylls av känslan att jag inte kommer ha saker att göra i 70 år till, men inser ju ändå att det här är inte hållbart.
Ett helt liv bara är så jävla länge. Hur gör man?

Måste börja lära mig andas igen.

Vet att jag måste börja ta mig ut ur min negativa, stillastående bubbla. Iallafall här i min text.
Fast det är svårt, för jag vill ju skriva om allt som känns, men just nu så gör allt det lite ont.

Jag kan ändå säga att jag är ganska glad om dagarna ändå! Skaffat finaste cykeln och det är nu närmare sommaren än vintern. ♡

En fin bild på mitt jobb. ↓