Skriver i detta ögonblick från världens bästa Malmö! Tjohooooo och ÄNTLIGEN. Som jag har njutit på sommarlov, men oj vad jag också har längtat hem. Hem till mig. Till oss. Till vårt kök och vår säng. ❤️
Väcktes av ett samtal från min psykolog imorse, för att jag hade snoozat.. igen. Men hon är bäst så mötet blev av iallafall och hon lyssnade under de 30 minuterna vi har när jag babblade på som vanligt. Jag tycker det är spännande det här med att ibland känns det verkligen som att jag behöver hennes stöd, medan andra dagar så känns det bara som att jag upptar hennes tid och som att det finns någon annan än jag som behöver den mer. Samtidigt som jag också känner mig själv tillräckligt bra för att veta att det kan svänga fort. En utmaning för både mig och Martin tror jag, men vad ska man göra. Får öva hela tiden på att intala mig själv att jag är värdig den här tiden. Jag får ta upp den här tiden. Jag behöver den här tiden att prata med henne på, även om det kanske känns som att jag berättar mest om vardagssaker ibland.
Kommer att fortsätta posta inlägg från Värmland nu framöver, för det finns så mycket jag vill visa kvar, och det är först nu jag kan ge mig själv tiden att orka skriva inläggen haha.