Såhär har jag mått på senaste. Inte bra. Kommit på att det snart är jul och att jag i år igen vill krypa ihop till en boll och vara ensam. Men jag mår bättre nu. Det här måste bara ut från mina utkast här.
Saker jag ser fram emot:
Siri kommer
Helg och sovmorgon
Produktionens andra vecka(känner att impro märkvärt kommer bli lättare att hantera efter det inte är lika mycket impro längre)
Martin-kramar, mormor-kramar och Bodil-kramar

Om X får bli världens jävla cirkusartist bara för att hon råkar vara liten, musklig och övermänskligt stark. Varför måste hon tryckas in i mitt ansikte? Varför måste X med sina långa jävla jätteben rynka på näsan åt allt och mig hela tiden bara för att hon tycker att hon är -lite bättre än alla andra.
Varför kan X, X och alla andra bara stanna i skolan för då blir bara misfits som jag kvar där i hörnet där jag nu ligger och möglar för jag vågar inte ens gå in i träningshallen längre.
Du är okej. Släpp det. Släpp allt.
Du kommer leva, det kommer gå bra. Du behöver ingen. Och inga. Du mår nog bättre själv. För det är ingen som kommer få dig att må bra.
Leave a Reply