Något jag kanske egentligen visste men inte väntade mig när jag köpte hem min Kindle är känslan av lugn det har gett mig att läsa. Accomplishment är ordet jag vill använda, men prestation känns inte rätt på svenska för att spegla vad jag menar.
Att bläddra sig igenom böcker varje månad gör att det känns som jag har gjort något?! Det kanske är det man behöver lite extra ibland när man är hemma med en toddler. En känsla av prestation utan att behöva prestera. Utan att behöva vika in tvätt, torka av en kladdig IKEA-stol eller vara en perfekt Montessori-mamma.
Jag har alltid känt mig som en läsande person, men kanske utan att ha varit det på riktigt (som min bokmal till bror tillexempel).
Har minnen av att jag fastnat i någon serie här och där, men det har inte hållit i sig till vuxenlivet alls. Började ju på riktigt läsa som 29-åring, haha. Jag har nog mest ritat, och det är ju mest det jag dras till nu också. Fina bokomslag, illustrationer i barnböcker, affischer, design och allt annat kladd på papper eller skärm någon gjort något fint av.
Men läsningen. Läsningen. Det finns något som ligger där. Glittrar mellan raderna. Lovar ett lugn till en liten snurrig mamma-hjärna. Oavsett genre egentligen.
Har börjat läsa en ny bok förresten. Den här! Sen ska jag börja på A court of thorns and roses. Det var väl det jag ville säga egentligen. Låt oss läsa mera!
